Hej vänner!
I alla år som jag har trott att jag inte kan virka... Visst är det synd? Nu har jag har provat, och vet du vad? Jag kan! Joo! Kanske inte perfekt och inte det pilliga och knepiga. Men jag är på god väg. Bara man tror på sej själv så går det mesta. Eller? Och att våga ge det en chans. Att ha en go vän som tålmodigt lär ut virkandets konst är ju lycka. Och så finns YouTube. Helt fantastiskt vad man kan hitta där. 

Jag har i ett års tid virkat mormorsrutor, både små rutor och stora rutor som blivit en pläd. Nu vill jag utveckla mitt virkande. En virkad väska. En blå. Såklart. Och det ska det bli. Skam den som ger sej. Letade mönster på nätet och hittade en fin modell som jag vill ha. Den verkade inte så svår att göra heller.

 
Mönstret är från Svarta Fåret och garnet är Tilda.
Botten är klar, nu ska det virkas runt om för att saken ska likna en väska. Det blir en rand med multifärg i grönt och blått också. Nu kan jag virka fasta maskor, öka och minska maskor. Virka i bakre maskbåge. Det ni. :o) Jag kan virka stolpar och dubbelstolpar och jag kan virka smygmaskor. Inte klokt. Det trodde jag aldrig. Nu har jag t o m börjat titta i mönsterböckerna med kakor och annat smaskigt. Kanske... kan jag virka en chokladbiskvi framöver. Vad är det dom kloka säger? Man ska aldrig säga aldrig. Mycket bra, tycker jag. Tralla lalla la.

Kram från ensomskajobbaimorgonsenblirdetfestkväll