Hej igen!
Det här kortet är på väg till en vän....

Kram från ensomhargjortnågrarosakortockså:o)

Hej vänner!
Idag började jag dagen med att träffa en kär vän över en fika på mysigt café.  En handledare på en praktik där jag upplevde nåt magiskt i vår första träff. Hon strålade! Hon fyllde hela mej med välbehag, glädje och en känsla av samhörighet. Sådan värme.  En lycka som knappt går att beskriva. Och en nyfikenhet. Har du varit med om det någon gång? Att möta en människa som du känner så starkt för? Du vill vara med henne varje stund. Fast du inser snart att det är omöjligt. Men du gläds när ni träffas och du känner att det är ömsesidigt. Åh, det är fantastiskt! Jag har några sådana upplevelser och det är lika omtumlande varje gång.

Vi skulle ha kunnat sitta på det där fiket hela dagen. Det är så härligt att ha så mycket att prata om, det finns ingen hejd på oss. :o)

Idag pratade vi bl a om våra bloggar och om att förmedla något. Hon berättade att jag förmedlar så mycket som hon kan ta till sig. Och dela med sig av till sina jobbarkompisar. Oj, det har jag inte tänkt på. Att det finns besökare som skriver ut mitt skrivna, för att väcka tankar hos andra. Det är ju fantastiskt, eller hur?

Vi pratade också om att våga lite till. Flytta från stan, upptäcka att jag vågar tänja på gränserna för vad jag tror att jag klarar. Våga satsa på ett nytt yrke, våga möta det svåra, våga utvecklas, våga ta tag i viktminskningen... Lyssna på detta:

Våga lite till

Att våga lite till en dag.

Att våga ta det där extra steget

som kändes så läskigt igår.

Att våga säga emot chefen

när jag tycker att hon gör fel.

Att våga dra en gräns,

där jag själv vill ha den.

Att våga be om hjälp,

fast jag kanske får ett nej tillbaka.

Att våga ta ett danssteg

när det bubblar upp i kroppen,

trots at någon tittar på.

När jag vågar lite till

känner jag mig modig och stark

- och lite busig.

Jag trivs med mig själv,

jag är stolt över mig själv.

Och jag växer en liten liten bit

för varje gång.

Caroline Gårdheim

När jag sitter och pysslar på kvällarna, lyssnar jag gärna på Karlavagnen på Webbradion. I fredags pratade Marcus Birro om " Att kunna be om hjälp".
Där har vi det där med att våga igen. Det är så viktigt.

Jag njuter av ännu en ledig dag.

Kram från ensomvärdesättererakommentarerväldigtmycket