Hej vänner!

Här har jag suttit en lång stund och skrivit och lagt in bilder och så... vips försvinner alltihop. Tryckte väl på nån knapp som jag inte skulle.

Nåja, jag ska försöka ta mej tid och skriva imorgon kväll istället.

Vill bara berätta att vi får sluta vår underbara båtsemester helt oplanerat.

Vi körde från Motala på förmiddagen idag och tog sikte mot Lilla Röknen. Men pang så smällde det till i motorrummet och MoA stannade. Urp!  Det gick att starta motorn men det smällde som bara den. Nåt var fel, helt klart. Rejäla vågor gjorde så att vi gungade ordentligt när vi stannade.  Det var inget behagligt kan jag säga. Vi fick ringa efter hjälp. Tur att Grännavännerna var med i sin segelbåt och kunde räta upp oss mot vågorna. Vi hade deras döttrar med på vår båt och kunde senare flytta över dem till mamma och pappa. Men det är tuffa segeltjejer. Inte var de rädda. Bara så himla besvikna att vi inte kunde följa med dem och fiska kräftor. :o)

Vilken lycka att se Sjöräddningen komma över sjön mot oss.
De bogserade MoA och en lite lätt illamående besättning till Motala Varv. 

Ett stort tack till Sjöräddningssällskapet i Vadstena

Jag ska skicka ett tackkort till dem. Deras insats på sjön är ju helt otrolig.

Killarna jobbar ideellt, medlemspengarna går till båten och dess underhåll mm.

Diagnos på MoA = antagligen en turboaxel som är skadad. Hon ska hissas upp för att kontrolleras och undersökas imorgon förmiddag.

Tråkigt nog har kunnig personal semester denna vecka också, så det blir inte fixat förrän nästa vecka. Om det vill sig väl.

Vi lämnar MoA i goda händer och åker bil hem till Jönköping. Det känns mycket trist, men ändå är vi glada att det gick så bra som det gjorde.

Det mest besynnerliga med denna sommar är att 4 av MoAs kompisar har fått nåt slags haveri de också. En har fått lyftas och köras med trailer till en annan stad. En har fått ringa Sjöräddningen och bogserats hem till Gränna och en har fått åka hem i snigelfart med högt oljetryck . Alla är välbehållna och vid gott mod, trots all dramatik.

Jag ska berätta var vi varit sen vi lämnade Byxelkrok. Men inte nu. En annan gång, kanske imorgon kväll. Om du vill.

Må så gott och bli inte orolig. Vi gillar läget och får hitta på nåt annat resterande semesterdagar.

Stor kram från ensomgungastillsömsikväll